Idag tänker jag på alla barnfamiljer. För det snöar. Fick en kommentar för någon vecka eller två sedan av en kompis som har barn när jag sa att jag ogillar att det var snö ute för att jag känner mig inlåst där jag bor. Hennes replik till mig var: så kan du ju inte säga, allt är ju 100 procent roligare för alla barnfamiljer nu när det är snö tänk på oss lite.
Tänk på er. Nu tänker jag på er. Hoppas ni har kul i snön! Själv gillar jag den inte i Stockholm. Inte i år. Känner mig ännu mer isolerad och inlåst. Skulle aldrig i världen få för mig att kommentera på om hon hade sagt oj vad roligt det är med snö och pulka: att hon borde tänka lite mer på mig. Dock har jag en känsla (den existerade innan c19 också) att om du tillhör en barnfamilj så tycker du dig vara lite priviligierad för att du har barn. Har man barn så ska världen anpassa sig till dig. Jag kanske stör mig mest på att folk måste kommentera saker. Jag kommenterar inte allt vad alla andra pysslar med oavsett vad jag tycker om det eller inte.
I helgen hände typ ingenting. Jag var på en promenad med pandemigänget. Det var isigt och halt så vi gav upp ganska fort. Vilket var skönt för jag fick typ psykbryt på att folk gick så långsamt även när det var bar backe. Till nästa pandemi ska jag skaffa andra kompisar som går i min takt. Förra veckan rörde jag mig (gå/löpning) över 11 mil. Helt ok jobbat för någon som jobbar hemma. Jag grät i telefonen när jag pratade med mamma och hon sa att hon tyckte att jag skulle åka in till stan och göra något för hellre att en miljon människor dör än att jag hoppar från balkongen. Det fungerar inte så men jag förstår henne hon är ju min mamma och alla andra barnfamiljsföräldrar skulle säga samma sak till sina barn trots att de postar följ fhm, träffa inga kompisar, gör inte dutt och ditt och festa inte till sina andra medelklasskompisar som med all sannolikhet har läst detta tusen gånger och sedan i smyg tänker att det är singlarnas fel. Vet ni hur jag fick Corona? En trött småbarnsföräldrar som drog förkyld till jobbet för att den inte orkade sitta hemma och jobba med barn runt sig för de var hemma sjuka. Det var inte dens vabbdag. Tack för den. (hann läsa Jennys inlägg om unik tanke innan jag skrivit klart det här, fick panne och skulle vilja skriva en rant men sätter mig lugnt och fint i en lotus-ställning och djupandas istället. Alltså inte panne över att alla medelklassfamiljer/personer som kan jobba hemma ska vaccineras sist, det håller jag med om utan panne på att man tror att man drar på sig covid för att man inte sköter sig)*.
Många tankar i helgen. Det är så här livet kommer att vara om man ska leva det själv. Tomt tyst och jävligt ensamt.
Angående bloggar. Har läst Linns inlägg om ekonomi flera gånger om. Får ett lugn i kroppen och studs i själen. Älskar ekonomi och spara pengar. Önskar att Linn skriver 100 inlägg om ekonomigrejer.
Ok det var det. En sak till: jag hatar inte barnfamiljer och tror inte att alla barnfamiljer älskar snö för den delen heller.
Mvh
hon som inte var på ett sexigt skogsravesorgiemedtusenandranaknasinglarsomsattepåvarandraiallahål när hon drog på sig covid-19. :)
*högst ointelligent att länka till låsta bloggar men ni som har lösenord har lösenord
Åh, jag förstår dig. Jag förstår dig. Själv lever jag med nån jäkla coronaångest sedan några dygn tillbaka. Det känns irriterande. Jag vill göra rätt (läs: vara duktig) men det är svårt och jag orkar inte göra allt rätt. Jag försöker resonera med mig själv och får bara panik. Nu sitter jag här och prokrastinationsläser istället för att börja jobba, för att se om ångesten lägger sig.
SvaraRaderaÅngesten består av: Jag har lite lite symtom (typ fram och tillbaka hela året) och jag känner efter hela jävla tiden jättemycket och det är väl därför jag känner symtomen. I våras agerade jag på allt = stannade hemma med mitt barn i minst tre dagar. Nu i höstas har jag lämnat honom på fsk om han varit frisk men jag känt mig liiite snorig/liiite ont i halsen. Feber, hosta och andnöd har vi inte haft. Då kan man ju säga: Testa dig så vet du! Men då säger jag att det är assvårt för vi bor på landsbygd och har ingen bil (för vi är idioter, känner jag nu för tiden). Och vårdcentralen testar i 45 min (dropin) per dag, och nu är det kl 08.15-09.00. För att ta sig dit måste man ha bil eller åka buss, och åka buss ska man ju inte SÄRSKILT INTE om man tror att man är sjuk (varför testar man sig annars) och SÄRSKILT INTE i rusningstid (vilket det är då på morgonen). Så jag ringde vårdcentralen igår och berättade om mina milda, diffusa, komma-och-gå-symtom. VC sa att jaja, du behöver inte testa dig men gör som du vill. De sa även att jag kunde skicka vän med bil att hämta testet åt mig. Min vän med bil (har bara en här ute som jag känner att jag kan be) kontrade: du kan ta min bil imorn. Och jag: Fan jag vågar inte (kör aldrig bil, men har körkort). Imorse karskade jag upp mig (Efter natt med ångest) och sa till mig själv att ta nu den där jävla tjuren vid hornen och kör hennes bil. Och sen räknade jag i kalendern: Imorgon kommer jag att ha haft dessa diffusa symtom i en vecka och då "smittar man inte längre" om jag nu inte förstått allt fel. Med andra ord: onödigt som fan att testa, tycker jag.
Tilläggas kan: Jag jobbar ENSAM, Jag lämnar på förskolan UTE, Jag handlar 1-2 ggr i veckan och alltid tidigt på morgonen (precis efter fsklämning) när det är jag och max en till två kunder till i vår 400kvadratmeter "stora" affär. Så det känns som om jag gör så gott jag kan. Känner jag mig symtomig så handlar jag inte alls. Fast igår gjorde jag det ändå, för jag är ju fan sämst.
Jag får inte ihop det.
Nu fick du/ni min ångest här. Varsegoda.
Men du, lite pepp. Här får du några inlägg om privatekonomi:
http://tovetankar.blogspot.com/2019/10/roligt-att-rakna.html
http://tovetankar.blogspot.com/2017/01/hushallsekonimin.html
Alltså det var inte meningen att spä på din ångest med mitt inlägg. Jag vet hur psykande det är att gå runt och känna efter för varje minsta grej kroppen säger. Vänta var jag inte lite snorig nu eller vad var det där i halsen, hade jag ont i tån eller vad tusan man nu kan få för sig, är 37 grader feber eller är det normal temperatur? Och jag förstår helt och hållet svårigheten att testa sig om man måste åka någonstans för att göra det och dessutom behöva åka buss. Fattar hela grejen med att köra bil (jag kör bara bil utomlands, senast sommaren 2019 i Norge). Plus om symptomen försvinner för att sedan komma tillbaka. Konstigt att vc säger som de säger dock, de borde ju tycka att man ska testa sig men den grejen får ju ligga på din vc och inte på dig. Hela test-grejen är ju lätt för folk i Sthlm att säga att det bara är att göra, för här kommer det ju en taxi till din dörr med testet. Ring när du är klar säger taxichaffisen, tack o hej. Åh jag vet inte vad jag ska säga va snäll mot dig själv! Jag tänker att de allra flesta försöker göra så gott de kan! Jag vill också vara duktig och men vet att jag inte gör allt till hundra procent ”rätt”. Om rätt är lika med total isolering titta inte ut genom dörren. Jag blir bara trött på folk som tror att man per auto har gjort något dåligt för att man får Corona. Kom ihåg: va snäll mot dig själv, du gör så gott du kan! Tack för länkarna! Kraaaam!
RaderaTack för ditt fina svar! Nej ditt inlägg spädde inte på min ångest. Det var nog mest att jag såg ett tillfälle att skriva av mig skiten. Senare under dagen mådde jag bättre både fysiskt och psykiskt. Och nu snöar det här och då kom jag att tänka på detta inlägg igen 😅 Tack för stöd! Jag håller med dig. Får man det så får man det liksom. Man gör så gott man kan för att minska risken att få+sprida men om viruset väl kommer så skiter det i hur duktig man varit innan.
RaderaMen du, det känns som att du har råkat ut för vårt samhälles kollektiva idioter till småbarnsföräldrar/vänner. Du ska ju inte heller behöva förklara att du gillar barn bara för att du blir förbannad på folk som beter sig illa, som har barn. Om du förstår vad jag menar? Alltså man BLIR lite ett egoistiskt svin när man får barn, men det måste man (alltså föräldrar) ju försöka kompensera för genom att ha extra förståelse för att alla inte är i samma sits. Kämpa på hörru. Snart är det barmark och vår och vaccinfest. Här skiner solen idag och då kvittrar fåglarna sitt vårkvitter så det hörs genom stängda fönster. Ett tecken på att det går åt rätt håll iallafall?
SvaraRaderaJA jag fattar vad du menar!! Jag vill väl bara inte uppfattas som en bitterdåre som hatar barn för att jag inte delar uppfattning av snöläget just nu med min kompis. Man vet ju aldrig hur folk tolkar det man skriver. Vi går mot rätt tider och det är såååå underbart!
Radera