Jag ska flytta

Jag kan ju skratta åt mig själv. 

Det är som att jag måste marinera saker ett tag och sedan bara smäller det.

Jag sålde min lägenhet i torsdags efter en hel del vånda. För det är ju min trygga punkt just nu. Det enda som är bara är. Dock efter väldigt många promenader så skrev jag på papper för försäljning. Vad kan gå fel? Jag sa rakt ut in i datorn att jag kommer bli besviken om jag inte flyttar och jag kommer eventuellt bli besviken för att jag inte hittar något jag gillar till min kollega. MEN chansen att jag blir glad finns ju så då är det bara att chansa. 

Känslan att inte veta vad som händer framåt var inte så farlig när jag väl hade skrivit på men bostadsmarknaden här är ju som en karusell på speed. Sedan är jag ju härifrån, har alla föräldrar, vänner och bekanta som det finns rum och soffor hos så det hade ju inte blivit så att jag hade stått på gatan. Dock är det en karusell. Det är freaking tokigt i den här stan. Kanske det som är det negativa med huvudstaden. 

De lägenheter jag skulle titta på i helgen blev sålda innan visning. En aningens panik över att det känns hopplöst drog över mig. Jag gick på några andra visningar men inget kändes rätt. Sedan lades det ut en lägenhet som på pappret hade allt jag ville ha. Jag mailade och sa att jag ville komma och kolla innan visning. Det fick jag. 

En solig måndagseftermiddag gick jag in i den lägenhet som nu blir min. Det var hemma redan när jag klev in i hallen. Den hade allt som jag vill ha. Alla grejer som i mitt huvud var viktigt. Bra planlösning, bra förvaring, genomgående med fönster åt två väderstreck, diskmaskin, ett kök man kan ha matbord i (jag har drömt om kök där man får plats med ett matbord som man kan sitta vid och inte som det gigantiska arbetsköket jag har idag), mycket bra förening som kanske låg på topp tre av mina kriterier och inte minst ett stenkast från söder. Jag kan bokstavligen gå till söder på en kvart. Jag kommer bo så mycket närmare nästan alla jag känner. 

Lägenheten är mindre men planlösningen gör att det inte gör något att jag går ner 15 kvm för idag har jag en hall på kanske 9 kvm. Det är ett sovrum där dubbelsäng får plats utan problem och jag kan smacka upp fler garderober om jag vill. En vuxen lägenhet fast den är mindre. En lägenhet jag kan bo kvar i resten av mitt liv om jag aldrig träffar någon att flytta ihop med utan att känna att jag bor i en tillknölad lägenhet som många andra i samma område är. Å de få saker som känns nja är världsliga saker som går att göra något åt, typ kaklet i köket. 

Mitt nya liv. I nya kvarter. 

Vi skrev papper idag och jag flyttar i maj. Så jag har tid att packa och ordna med grejer. 

Vilken grej. Jag ska flytta.