tisdag 21 februari 2023

Mindre än tre veckor

 Tiden går så oändligt långsamt nu. Det är som att jag inte varit gravid innan utan blev det för en månad sedan och efter det har det bara gått utför. Alla diverse krämpor kom nu på slutet. Kan skratta åt mig själv att jag tyckte att det var lite jobbigt i höstas för att man hade en minimage och inte fick springa i berg. Nu lajvar jag pingvin på väg hem från jobbet. Gråter för att jag är så trött och törstig hela tiden. Kanske bra mentalt för mig att ta det lite piano. 

Pannbenet är det i alla fall inget fel på. Alla som är gravida på samma våningsplan på jobbet har gått hem men jag är kvar och alla frågar när jag ska gå hem. När ska man gå hem egentligen? Jag har varit så inställd på att gå hem när bebis kommer men nu börjar det kännas som att det kanske vore skönt att ha någon dag innan bebis kommer där jag bara kan glo på tv och chilla i soffan. Om inte annat för att jag inte kan sova på nätterna så det kanske vore skönt att sova på dagen om man kan det. Sedan har vi ju det där att den kan komma när som helst eller så dröjer det ännu några veckor. Vem vet. 

Alla grejer faller mer och mer på plats hemma. Tur att killen flyttade in innan bebis kom så vi kan vänja oss vid varandra innan vi ska lära känna en helt ny person. 

Några kompisar ordnade en babyshower till mig förra helgen trots att jag är motståndare till allt sådant men det var så jäkla gulligt med alla presenter och muffins och töntiga ballonger så jag ville gråta en skvätt. 

Det är mycket grejer jag skulle vilja ranta om när det kommer till hela gravidgrejen och vad folk säger åt en. Framför allt gällande vad det är för kön. Folk är helt tokiga i att få reda på det och det roliga är att det finns tydligen en hierarki i vad man får också. Så mycket knasiga kommentarer jag hört folk säga så man blir mörkrädd. 

Ikväll ska jag ut på middag med några kollegor och på söndag ska jag på kalas för min yngsta kompis. Sedan blir isolering från sociala saker. Ska bli skönt för jag vill egentligen bara vara hemma och inte göra något alls. 

2 kommentarer:

  1. Men åååh så spännande! Stort lycka till nu med förlossningen. Och lova mig att ringa vården om nåt skulle kännas konstigt/annorlunda eller så. Kram!

    SvaraRadera
  2. Nä men nu hoppa jag att allt gått bra. Med bebisen, killen och familjen som skulle stötta upp!! Och även om det är skitjobbigt så kommer det kännas annorlunda, en annan dag. //Jagborhär

    SvaraRadera

Hej, hur är läget?

  Var börjar man någonstans när det har gått nästan nio månader och man har varit med om det största i livet? Jag har blivit mamma till en u...